I DN fördömer höga företrädare ur flertalet riksdagspartier partier SD för att de tågade ut när Biskop Eva Brunne gjorde ett partipolitiskt angrepp på SD i sitt tal. Detta var totalt oacceptabelt enligt deras mening och SD lämnade lokalen i protest.
Förstår inte rikdagsledamöter skillnaden mellan en debatt om människors lika värden och "att göra skillnad på folk utifrån vilket land de kommer ifrån?" Det senare har man all sin rätt att göra, faktum är att vi gör det när vi säger att Sverige ska ha en reglerad invandringspolitik vilket alla partier ställer sig bakom. Sedan är det en diskussionsfråga på vilket sätt den ska regleras och det är DÄR SD skiljer sig markant från övriga riksdagspartier.
För övrigt kan man undra varför det inte nämns alla gånger partiföreträdare lämnat SD's olika tal och anföranden runt om i landet i protest, t ex på kommunalfullmäktigemöten, eller när företrädare för partier och ungdomsförbund på olika sätt hindrat eller stört folk från att lyssna på SD's möten...
Intressant hur olika folk har uppfattat det. Om DN skriver att "När Brunne nämnde att det inte är värdigt en troende människa att göra skillnad på människor bara för att de kommer från olika länder reste sig samtliga Sverigedemokrater upp ur bänkarna och lämnade kyrkan" så var det så det var eftersom DN inte har någon anledning att ta SD's parti.... Hägglund uppfattade det som att SD "marscherade" ut när Brunne pratade om "lika rättigheter" och att det "visar vilken grundsyn de har". Ja du Hägglund, det visar ju bara att du ser och hör det du vill se och höra och dessutom uttrycker det i ord som "marschera" för att få folk att tänka på militärisk fascism och ytterligare skuldbelägga och svartmåla SD. Mycket lumpet och ohederligt. Hägglund kan vara glad att hans lilla skitparti fick tillräckligt många taktikröster för att stanna kvar i finrummen och inte åkte ut med näsan före. Nu gör jag samma sak som Hägglund genom att säga så här kan nån säga som kritik...visst...men han är partiledare som uttalar sig till pressen och jag är bloggare som tröttnat på allt skitsnack. Det är en viss skillnad.
SVD
DN
tisdag 5 oktober 2010
lördag 18 september 2010
Johan Schucks ekvation går inte ihop. För fem öre.
Johan Schuck, din ekvation går inte ihop. För fem öre. Det är när man läser såna artiklar som dina man blir arg. Det är dags att tala klarspråk:
Invandrare blir också gamla till slut och måste tas om hand i vården. Ska vi ha en ständigt ökande befolkning för att ta hand om de gamla?
Vi har hundratusentals arbetslösa, varav en stor andel ungdomar födda under babyboomen 1989-1991 som kunde användas för att täcka upp behovet av vårdpersonal. Om det inte skulle räcka till har vi tillgång till vårdpersonal från våra nordiska grannländer och hela EU.
Faktum är att vi har väldigt många svenska sjuksköterskor som jobbar i Norge. Varför? Bättre löner och arbetsvillkor. Förbättra de svenska sjuksköterskornas löner och villkor så kommer de komma tillbaka. Om vi gör det kommer fler ungdomar vilja utbilda sig till sjuksköterska och undersköterska också och det blir lättare att stoppa obalansen när 40-talisterna blir gamla.
Antalet platser på läkarutbildningen är alldeles för lågt för att täcka behoven? Varför? Jo, en läkarutbildning är väldigt dyr och de senaste regeringarna ser hellre att vi importerar läkare från andra EU-länder med lägre levnadsstandard (Polen, Ungern) och utvecklingsländer eftersom det är billigare än att utöka platserna här hemma.
Johan Schuck och politikerna har vad man skulle kunna kalla kolonial syn på vårdbehovet, där vi ska importera färdigutbildad arbetskraft från länder som är fattigare än oss själva för att täcka vårt behov. Vi tar alltså deras högt utbildade arbetskraft som de behöver själva, vem som får betala priset tänker jag inte förolämpa er intelligens genom att berätta.
DN
Invandrare blir också gamla till slut och måste tas om hand i vården. Ska vi ha en ständigt ökande befolkning för att ta hand om de gamla?
Vi har hundratusentals arbetslösa, varav en stor andel ungdomar födda under babyboomen 1989-1991 som kunde användas för att täcka upp behovet av vårdpersonal. Om det inte skulle räcka till har vi tillgång till vårdpersonal från våra nordiska grannländer och hela EU.
Faktum är att vi har väldigt många svenska sjuksköterskor som jobbar i Norge. Varför? Bättre löner och arbetsvillkor. Förbättra de svenska sjuksköterskornas löner och villkor så kommer de komma tillbaka. Om vi gör det kommer fler ungdomar vilja utbilda sig till sjuksköterska och undersköterska också och det blir lättare att stoppa obalansen när 40-talisterna blir gamla.
Antalet platser på läkarutbildningen är alldeles för lågt för att täcka behoven? Varför? Jo, en läkarutbildning är väldigt dyr och de senaste regeringarna ser hellre att vi importerar läkare från andra EU-länder med lägre levnadsstandard (Polen, Ungern) och utvecklingsländer eftersom det är billigare än att utöka platserna här hemma.
Johan Schuck och politikerna har vad man skulle kunna kalla kolonial syn på vårdbehovet, där vi ska importera färdigutbildad arbetskraft från länder som är fattigare än oss själva för att täcka vårt behov. Vi tar alltså deras högt utbildade arbetskraft som de behöver själva, vem som får betala priset tänker jag inte förolämpa er intelligens genom att berätta.
DN
onsdag 21 juli 2010
En dålig invandringspolitik kostar
Ja, en dålig invandringspolitik kostar. Det har debatterats mycket om hur mycket den kostar, siffror från 10 till 270 miljarder per år har nämnts. Den mest accepterade siffran just nu lyder på 40 miljarder som Jan Ekberg räknat fram. De är baserad på skillnaden mellan vad alla invandrare i Sverige tillför statskassan och vad de tar ut. Det finns två stora svagheter med Ekbergs slutsatser. Han redogör inte för hur "invandrare" definierats i detalj när han sammanfattar sina slutsatser samt att kostnader i form av brottslighet och skadegörelse där gärningsmannen är av okänd etnicitet eller där ingen lagförs för brottet inte räknas med. Eftersom invandrare är flera gånger överrepresenterade i brottslighet tillkommer stora kostnader.
Den första är förstås den allvarligaste eftersom den inte skiljer på invandrare från olika länder och inte heller när de kommit hit, med arbetskraftsinvandringen från 50- till mitten av 70-talet eller flykting- och anhöriginvandringen som började efter denna period. Som exempel görs ingen skillnad mellan finnar som kom hit på 50-talet eller irakier som kom hit under 00-talet. Det krävs ingen större fantasi för att förstå att de som kommit hit under 50- och 60-talen mestadels från Europa tillför pengar medan de som kommit hit från Afrika och Mellanöstern under 90- och 00-tal kostar mycket. Sedan tillkommer kostnader för all brottslighet och skadegörelse som invandrare står för där ingen grips för brottet (detta kommer alltså inte med i statistiken som invandrarrelaterade kostnader).
Ett försök att balansera ut kostnaden genom att beräkna värdet av invandrarnas utbildning görs också och det är ganska skrattretande. Eftersom den bygger på att 1) den utbildningen de har är 100% efterfrågad i Sverige, alla får jobb med precis vad de är utbildade för 2) Deras utbildning är värd lika mycket som en svensk utbildning 3) Utbildningen är direkt tillämpbar i Sverige (en advokat utbildad i Irak skulle alltså kunna direkt kunna tillämpa sina kunskaper i Sverige) 4) Utbildningen förutsätts kunna vara till värde oavsett hur bra eller dåliga kunskaper personen som har utbildningen besitter i svenska språket, svensk kultur och svenska vanor etc. Det är inte mycket till nytta att vara läkare t ex om man knappt kan tala begriplig svenska och inte förstår sig på det svenska sjukvårdssystemet eller patienters beteende och värderingar.
De här punkterna går förstås delvis in i varandra men jag tror att jag fått fram mitt budskap. Till skillnad från Ekbergs slutsatser är de om värdet av utbildningen dragna av en som inte angett vad han har för kvalifikationer är inte värda att ta på lika stort allvar som Ekbergs.
Nu kanske man kan undra varför Ekberg och andra är så ohederliga i sina slutsatser om invandringspolitiken. Det är en komplex fråga förstås, men en av anledningarna är att forskningen inte är fri utan i högsta grad politiskt styrd. Om man kommer fram till slutsatser som inte det politiska, mediala och ekonomiska etablissemanget tycker om riskerar man att
bli utfrusen och få sina forskningsanslag nekade. Man biter inte den hand som föder en.
Det är också smått komiskt att hänvisa till diskriminering som den avgörande faktorn till invandrarnas undersysselsättning. Jag har läst vetenskapliga artiklar i ämnet och där finns det stora skillnader mellan ursprungsländer men diskriminering förklarar bara en liten del av undersysselsättningen, istället är det brist på sverigespecifika kunskaper och allmän brist på arbete som förklarar det mesta. Det ligger nämligen inte i arbetsgivares intresse att diskriminera någon enligt enkel kapitalismlogik, alla som är intressanta för tjänsten kan beaktas i anställning oavsett deras namn eller utseende. Ju fler som konkurrerar om tjänsten, desto bättre. Däremot är det inte bra om ens anställda inte behärskar svenska eller inte förstår svensk kultur och seder.
För att sammanfatta behövs det inlägg i debatten där slutsatser dragits från de senaste decenniernas invandringspolitik där kostnader för brottslighet och skadegörelse räknats med. Det vore det hederligaste mot svenska väljarna.
Expressen 1
Expressen
AB
SVD
DN
Den första är förstås den allvarligaste eftersom den inte skiljer på invandrare från olika länder och inte heller när de kommit hit, med arbetskraftsinvandringen från 50- till mitten av 70-talet eller flykting- och anhöriginvandringen som började efter denna period. Som exempel görs ingen skillnad mellan finnar som kom hit på 50-talet eller irakier som kom hit under 00-talet. Det krävs ingen större fantasi för att förstå att de som kommit hit under 50- och 60-talen mestadels från Europa tillför pengar medan de som kommit hit från Afrika och Mellanöstern under 90- och 00-tal kostar mycket. Sedan tillkommer kostnader för all brottslighet och skadegörelse som invandrare står för där ingen grips för brottet (detta kommer alltså inte med i statistiken som invandrarrelaterade kostnader).
Ett försök att balansera ut kostnaden genom att beräkna värdet av invandrarnas utbildning görs också och det är ganska skrattretande. Eftersom den bygger på att 1) den utbildningen de har är 100% efterfrågad i Sverige, alla får jobb med precis vad de är utbildade för 2) Deras utbildning är värd lika mycket som en svensk utbildning 3) Utbildningen är direkt tillämpbar i Sverige (en advokat utbildad i Irak skulle alltså kunna direkt kunna tillämpa sina kunskaper i Sverige) 4) Utbildningen förutsätts kunna vara till värde oavsett hur bra eller dåliga kunskaper personen som har utbildningen besitter i svenska språket, svensk kultur och svenska vanor etc. Det är inte mycket till nytta att vara läkare t ex om man knappt kan tala begriplig svenska och inte förstår sig på det svenska sjukvårdssystemet eller patienters beteende och värderingar.
De här punkterna går förstås delvis in i varandra men jag tror att jag fått fram mitt budskap. Till skillnad från Ekbergs slutsatser är de om värdet av utbildningen dragna av en som inte angett vad han har för kvalifikationer är inte värda att ta på lika stort allvar som Ekbergs.
Nu kanske man kan undra varför Ekberg och andra är så ohederliga i sina slutsatser om invandringspolitiken. Det är en komplex fråga förstås, men en av anledningarna är att forskningen inte är fri utan i högsta grad politiskt styrd. Om man kommer fram till slutsatser som inte det politiska, mediala och ekonomiska etablissemanget tycker om riskerar man att
bli utfrusen och få sina forskningsanslag nekade. Man biter inte den hand som föder en.
Det är också smått komiskt att hänvisa till diskriminering som den avgörande faktorn till invandrarnas undersysselsättning. Jag har läst vetenskapliga artiklar i ämnet och där finns det stora skillnader mellan ursprungsländer men diskriminering förklarar bara en liten del av undersysselsättningen, istället är det brist på sverigespecifika kunskaper och allmän brist på arbete som förklarar det mesta. Det ligger nämligen inte i arbetsgivares intresse att diskriminera någon enligt enkel kapitalismlogik, alla som är intressanta för tjänsten kan beaktas i anställning oavsett deras namn eller utseende. Ju fler som konkurrerar om tjänsten, desto bättre. Däremot är det inte bra om ens anställda inte behärskar svenska eller inte förstår svensk kultur och seder.
För att sammanfatta behövs det inlägg i debatten där slutsatser dragits från de senaste decenniernas invandringspolitik där kostnader för brottslighet och skadegörelse räknats med. Det vore det hederligaste mot svenska väljarna.
Expressen 1
Expressen
AB
SVD
DN
måndag 5 juli 2010
Biskop försökte störa SD-möte - motades bort
Biskop Lennart Koskinen gjorde bort sig när han försökte störa SD:s Björn Söders debatt med Rolf Tufvesson. De hade tillstånd att ha denna debatt på denna plats, Koskinen hade däremot inte tillstånd att störa mötet och blev bortmotad.
"Dan Paulsen vid Gotlandspolisen vill inte kännas vid att biskopen ska ha blivit bortmotad med våld.
– Jag har pratat med personalen på plats och har inte fått någon uppgift om att det skulle förekommit våld i sammanhanget, säger han till DN.se."
Trots detta uttalande står det att det blev "bråk" och "stormigt möte" och andra saker som ska få en att tro att det alltid blir våld och bråk vid SD's tillställningar, orsakat av dem själva eller åtminstone av deras budskap. Folk gillar inte våld och tumult och det vet media och försöker skrämma bort dem från SD genom att förknippa dem med bråk.
GP
"Dan Paulsen vid Gotlandspolisen vill inte kännas vid att biskopen ska ha blivit bortmotad med våld.
– Jag har pratat med personalen på plats och har inte fått någon uppgift om att det skulle förekommit våld i sammanhanget, säger han till DN.se."
Trots detta uttalande står det att det blev "bråk" och "stormigt möte" och andra saker som ska få en att tro att det alltid blir våld och bråk vid SD's tillställningar, orsakat av dem själva eller åtminstone av deras budskap. Folk gillar inte våld och tumult och det vet media och försöker skrämma bort dem från SD genom att förknippa dem med bråk.
GP
söndag 4 juli 2010
Hur många fler mord är lagom?
Hur många fler mord, upplopp, skolbränder och stenkastning mot polis, bussar och brandkår ska vi ha innan det erkänns att "utanförskap" inte är den bakomliggande faktorn?
I mångkulturella Malmö har nerskjutna personer och skottlossning blivit vardagsmat med sex nerskjutna personer sedan juni. I Södertälje sköts nyligen två bröder ihjäl, den ena av dem spelade i Assyriska, ett fotbollslag ur superettan och benämns av media som "fotbollsstjärnan".
Sarnecki säger i en kommentar att situationen är "oerhört allvarlig" och att det beror på att det finns många personer med allvarliga sociala problem i Södertälje. Det stämmer Jerzy, och de sociala problemen beror till stor del på massinvandringspolitiken som fortgått under lång tid, med stor grupp av människor som kommer till en ort där det varken finns bostäder eller arbeten så att det räcker till. Men det är inte förklaringen till att det sker många mord just där. Det finns andra orter med sociala problem där det i stort sett inte sker några mord. Problemet ligger i etniska konflikter och konflikter mellan olika kriminella gäng som tillåtits etablera sig där. Gängen kan bildas på grund av fattigdomen och svenskföraktet som massinvandringen bidragit till. Det vet nog Jerzy, men han har byggt sin karriär på att förneka etniska aspekter av brottslighet för att istället söka konstruktivistiska förklaringar som att anmälningsbenägenhet av brott och hur allmänhet och polis behandlar förortsungdomar och brottslingar och kommer aldrig att ändra på sig.
I invandrartäta förorten Fittja söder om Stockholm har personer skjutits ihjäl i anslutning till lokalen ungdomens hus och det har blivit upplopp när polisen försökte visitera ungdomar där efter att ha upptäckt att några av dem använt farliga gröna laserpekare.
I Rinkeby norr om stan är bränder, vandaliserade bilar och stenkastning mot polis och brandkår också vardagsmat.
Hur mycket mer ska svenskarna tåla? När är det dags att säga stopp?
I mångkulturella Malmö har nerskjutna personer och skottlossning blivit vardagsmat med sex nerskjutna personer sedan juni. I Södertälje sköts nyligen två bröder ihjäl, den ena av dem spelade i Assyriska, ett fotbollslag ur superettan och benämns av media som "fotbollsstjärnan".
Sarnecki säger i en kommentar att situationen är "oerhört allvarlig" och att det beror på att det finns många personer med allvarliga sociala problem i Södertälje. Det stämmer Jerzy, och de sociala problemen beror till stor del på massinvandringspolitiken som fortgått under lång tid, med stor grupp av människor som kommer till en ort där det varken finns bostäder eller arbeten så att det räcker till. Men det är inte förklaringen till att det sker många mord just där. Det finns andra orter med sociala problem där det i stort sett inte sker några mord. Problemet ligger i etniska konflikter och konflikter mellan olika kriminella gäng som tillåtits etablera sig där. Gängen kan bildas på grund av fattigdomen och svenskföraktet som massinvandringen bidragit till. Det vet nog Jerzy, men han har byggt sin karriär på att förneka etniska aspekter av brottslighet för att istället söka konstruktivistiska förklaringar som att anmälningsbenägenhet av brott och hur allmänhet och polis behandlar förortsungdomar och brottslingar och kommer aldrig att ändra på sig.
I invandrartäta förorten Fittja söder om Stockholm har personer skjutits ihjäl i anslutning till lokalen ungdomens hus och det har blivit upplopp när polisen försökte visitera ungdomar där efter att ha upptäckt att några av dem använt farliga gröna laserpekare.
I Rinkeby norr om stan är bränder, vandaliserade bilar och stenkastning mot polis och brandkår också vardagsmat.
Hur mycket mer ska svenskarna tåla? När är det dags att säga stopp?
onsdag 9 juni 2010
Upplopp och betygsgap
Jag ska komma tillbaka från mitt långa uppehåll på enklaste sätt; genom att kommentera två stycken aktuella artiklar på DN och SvD. Den ena handlar om ungdomar i Rinkeby som två nätter i rad satt eld på olika objekt i sin hemort, bl a en skola och en bank, samt roat sig med att kasta sten mot utryckande polis och brandkår. Sådana här händelser är i sig ett uttryck för mångkulturens misslyckanden. Sociala åtgärder misslyckas och miljoner plöjs ned i att stoppa förfallet och vandaliseringen men det hjälper inte mycket. Till slut kommer antingen pengarna ta slut eller svenskars tålamod att betala för stökiga invandrarområden ta slut eller både och.
Den andra handlar också om ett uttryck för mångkulturens och massinvandringens misslyckande: de väldiga betygsklyftorna. Integrationsministern Sabuni skyller förstås misslyckandet på skolorna själva. Det är samma sak som gäller här, sociala åtgärder kan bara mildra effekterna av att folk från hela världen immigrerar till Sverige eftersom alla folk inte har samma förutsättningar att klara sig i det svenska skolsystemet. Många grupper kommer oundvikligen att misslyckas i huvudsak, undantag finns förstås.
Den andra handlar också om ett uttryck för mångkulturens och massinvandringens misslyckande: de väldiga betygsklyftorna. Integrationsministern Sabuni skyller förstås misslyckandet på skolorna själva. Det är samma sak som gäller här, sociala åtgärder kan bara mildra effekterna av att folk från hela världen immigrerar till Sverige eftersom alla folk inte har samma förutsättningar att klara sig i det svenska skolsystemet. Många grupper kommer oundvikligen att misslyckas i huvudsak, undantag finns förstås.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)