Reinfeldt dikterar villkoren

Reinfeldt vill ha lugn och ro i inrikespolitiska frågor under Sveriges ordförandeskap i EU. Han kallade därför till sig partiledarna och framlade förslag på "Borgfred", att inte träta i onödan utan att fokusera på att enhälligt prisa EU medan vi är ordförande. Förmodligen vill han ha tid för att propagera för Turkiets inträde i EU för skeptiker i övriga EU-länder. Han vill ha med ett land där 44 människor mejades ned vid ett bröllop tidigare i veckan. 16 kvinnor och sex barn var bland de dödade och dödstalet befaras stiga ännu mer. Om Turkiet går med i EU kommer vi få sådana här etniska konflikter importerade. Jag tror dock inte att Reinfeldt bryr sig, han bor nämligen i en av Sveriges rikaste och mest etniskt svenska kommuner - Täby - och det är inte där slagfälten kommer att stå.

Kanske kommer han att lyckas att övertyga en del statschefer och höga politiker om att Turkiet är mogna för medlemskap. Om han blir känd som den som svängde opinionen i Turkietvänlig riktning har han iallafall något att bygga sin framtida internationella politikerkarriär på och det är förmodligen just det han siktar på.

Sedan är det lite tragikomiskt att han överhuvudtaget bemödar sig att utlysa inrikespolitisk nedtonad debatt. I ett politiskt klimat där såväl hans egna borgerliga falang som vänsterfalangen vill rusta ned försvaret och polisen, öppna gränserna för både arbets- och flyktinginvandring, lämna över mer makt till EU, avlyssna medborgarna och där kampen för homoäktenskap och mot rasism står högst på dagordningen, oavsett om det råder kristid eller inte. Det som träts över är det gamla vanliga, fördelnings- och arbetsmarknadspolitik. Förvisso viktiga frågor men känns det inte som om blocken är rätt så överens i arbetsmarknadspolitik ändå? Båda blocken vill ju införa friare arbetskraftsinvandring och subventionera lönerna kraftigt till arbetslösa invandrare samt lämna över mer makt till EU. De tre är såpass stora ingrepp att det lämnas mycket mindre utrymme åt andra arbetsmarknadspolitiska beslut.

SvD gör sig lustiga över att Sverigdemokrater på besök på Föräöarna misstog en komiker som drev med nationalismen för en äkta nationalist som hyllade sitt land. Jag tycker själv att den kompakta antinationalismen som bedrivs av media och politiker från vänster till höger samtidigt som man låtsas om att vi har åsikts- och yttrandefrihet i Sverige oftast är långt mer tragikomisk.
Reinfeldts uttalande "Han ska inte ges en millimeter mer uppmärksamhet" (om Jimmie Åkesson, SD:s partiledare) och direktivet från Sveriges Radios ledning om att SD alltid ska benämnas "främlingsfientliga" är två tragikomiska exempel från ett land som kallar sig demokrati.

SvD 1, SvD 2