En dålig invandringspolitik kostar

Ja, en dålig invandringspolitik kostar. Det har debatterats mycket om hur mycket den kostar, siffror från 10 till 270 miljarder per år har nämnts. Den mest accepterade siffran just nu lyder på 40 miljarder som Jan Ekberg räknat fram. De är baserad på skillnaden mellan vad alla invandrare i Sverige tillför statskassan och vad de tar ut. Det finns två stora svagheter med Ekbergs slutsatser. Han redogör inte för hur "invandrare" definierats i detalj när han sammanfattar sina slutsatser samt att kostnader i form av brottslighet och skadegörelse där gärningsmannen är av okänd etnicitet eller där ingen lagförs för brottet inte räknas med. Eftersom invandrare är flera gånger överrepresenterade i brottslighet tillkommer stora kostnader.
Den första är förstås den allvarligaste eftersom den inte skiljer på invandrare från olika länder och inte heller när de kommit hit, med arbetskraftsinvandringen från 50- till mitten av 70-talet eller flykting- och anhöriginvandringen som började efter denna period. Som exempel görs ingen skillnad mellan finnar som kom hit på 50-talet eller irakier som kom hit under 00-talet. Det krävs ingen större fantasi för att förstå att de som kommit hit under 50- och 60-talen mestadels från Europa tillför pengar medan de som kommit hit från Afrika och Mellanöstern under 90- och 00-tal kostar mycket. Sedan tillkommer kostnader för all brottslighet och skadegörelse som invandrare står för där ingen grips för brottet (detta kommer alltså inte med i statistiken som invandrarrelaterade kostnader).

Ett försök att balansera ut kostnaden genom att beräkna värdet av invandrarnas utbildning görs också och det är ganska skrattretande. Eftersom den bygger på att 1) den utbildningen de har är 100% efterfrågad i Sverige, alla får jobb med precis vad de är utbildade för 2) Deras utbildning är värd lika mycket som en svensk utbildning 3) Utbildningen är direkt tillämpbar i Sverige (en advokat utbildad i Irak skulle alltså kunna direkt kunna tillämpa sina kunskaper i Sverige) 4) Utbildningen förutsätts kunna vara till värde oavsett hur bra eller dåliga kunskaper personen som har utbildningen besitter i svenska språket, svensk kultur och svenska vanor etc. Det är inte mycket till nytta att vara läkare t ex om man knappt kan tala begriplig svenska och inte förstår sig på det svenska sjukvårdssystemet eller patienters beteende och värderingar.
De här punkterna går förstås delvis in i varandra men jag tror att jag fått fram mitt budskap. Till skillnad från Ekbergs slutsatser är de om värdet av utbildningen dragna av en som inte angett vad han har för kvalifikationer är inte värda att ta på lika stort allvar som Ekbergs.

Nu kanske man kan undra varför Ekberg och andra är så ohederliga i sina slutsatser om invandringspolitiken. Det är en komplex fråga förstås, men en av anledningarna är att forskningen inte är fri utan i högsta grad politiskt styrd. Om man kommer fram till slutsatser som inte det politiska, mediala och ekonomiska etablissemanget tycker om riskerar man att
bli utfrusen och få sina forskningsanslag nekade. Man biter inte den hand som föder en.

Det är också smått komiskt att hänvisa till diskriminering som den avgörande faktorn till invandrarnas undersysselsättning. Jag har läst vetenskapliga artiklar i ämnet och där finns det stora skillnader mellan ursprungsländer men diskriminering förklarar bara en liten del av undersysselsättningen, istället är det brist på sverigespecifika kunskaper och allmän brist på arbete som förklarar det mesta. Det ligger nämligen inte i arbetsgivares intresse att diskriminera någon enligt enkel kapitalismlogik, alla som är intressanta för tjänsten kan beaktas i anställning oavsett deras namn eller utseende. Ju fler som konkurrerar om tjänsten, desto bättre. Däremot är det inte bra om ens anställda inte behärskar svenska eller inte förstår svensk kultur och seder.

För att sammanfatta behövs det inlägg i debatten där slutsatser dragits från de senaste decenniernas invandringspolitik där kostnader för brottslighet och skadegörelse räknats med. Det vore det hederligaste mot svenska väljarna.

Expressen 1
Expressen
AB
SVD
DN

Upplopp och betygsgap

Jag ska komma tillbaka från mitt långa uppehåll på enklaste sätt; genom att kommentera två stycken aktuella artiklar på DN och SvD. Den ena handlar om ungdomar i Rinkeby som två nätter i rad satt eld på olika objekt i sin hemort, bl a en skola och en bank, samt roat sig med att kasta sten mot utryckande polis och brandkår. Sådana här händelser är i sig ett uttryck för mångkulturens misslyckanden. Sociala åtgärder misslyckas och miljoner plöjs ned i att stoppa förfallet och vandaliseringen men det hjälper inte mycket. Till slut kommer antingen pengarna ta slut eller svenskars tålamod att betala för stökiga invandrarområden ta slut eller både och.
Den andra handlar också om ett uttryck för mångkulturens och massinvandringens misslyckande: de väldiga betygsklyftorna. Integrationsministern Sabuni skyller förstås misslyckandet på skolorna själva. Det är samma sak som gäller här, sociala åtgärder kan bara mildra effekterna av att folk från hela världen immigrerar till Sverige eftersom alla folk inte har samma förutsättningar att klara sig i det svenska skolsystemet. Många grupper kommer oundvikligen att misslyckas i huvudsak, undantag finns förstås.

SCB's prognos

"Utan invandring skulle befolkningen minska" säger SCB i en långsträckande prognos. Befolkningen beräknas minska efter 2030 om det inte varit för invandring och år 2060 är vi 1,5 miljon fler. Det finns ju ett antal problem med en sådan här rapport, "problem", är att uttrycka det milt. Det största är att man gör prognoser över fertiliteten 30-50 år framåt i tiden på en befolkning man inte kan vara säker på vilken etnisk sammansättning den kommer att ha. Nog skulle vi kunna föra en politik som säkrar fertiliteten så att inte befolkningen minskar? Och det utan att ta till massinvandring från utomeuropeiska länder. Inget är ödesbestämt utan svenska folket ska genom demokratiska val avgöra viktiga frågor, bland annat hur invandrings- och socialpolitiken ska se ut. Så är det åtminstone i teorin. Vi nationellt och invandringskritiska sinnade vet tyvärr hur verkligheten ser ut där locket läggs på invandringsdebatten, det handlar istället om "intergration" och "utanförskap".

En annan dimension av invandringen visas också upp i prognosen, det faktum att stor invandring leder till överskott på män. Att de flesta som invandrar är män tillsammans med det faktum att det föds något fler pojkar än flickor, på 1000 födslar är ca 515 pojkar. Det är en dimension som jag aldrig setts ta upp någonstans tidigare, varken hos invandringsförespråkare eller invandringskritiker. Det kan låta oskyldigt med mansöverskott i åldern 25-40 men det är i själva verket en källa till social utslagning, missbruk och kriminalitet. Med lägre chans till att hitta en partner ökar hopplösheten och framtiden ter sig mycket dystrare kan man säga. Problemen är ännu större i Kina och Indien där selektiva aborter av flickor tillsammans med det naturliga pojköverskottet lett till tiotals miljoner unga män som kommer ha mycket svårt att hitta en partner. Det är en tickande social bomb och det vet regeringen i Kina. En av dess åtgärder är att inte slå ner så hårt på prostitutionen i landet som man annars skulle ha gjort eftersom de frustrerade unga männen får lite utlopp för sin naturliga längtan efter sex och närhet med de kvinnorna.

Vi svenskar får kämpa på för att inte bli utbytta mot en annan befolkning. Mot regeringen och EU som bara har profit som mål och inte bryr sig ett dugg om det är judar, araber eller greker som bor i Sverige så länge vi arbetar, konsumerar och håller käften.

DN

Reinfeldt dikterar villkoren

Reinfeldt vill ha lugn och ro i inrikespolitiska frågor under Sveriges ordförandeskap i EU. Han kallade därför till sig partiledarna och framlade förslag på "Borgfred", att inte träta i onödan utan att fokusera på att enhälligt prisa EU medan vi är ordförande. Förmodligen vill han ha tid för att propagera för Turkiets inträde i EU för skeptiker i övriga EU-länder. Han vill ha med ett land där 44 människor mejades ned vid ett bröllop tidigare i veckan. 16 kvinnor och sex barn var bland de dödade och dödstalet befaras stiga ännu mer. Om Turkiet går med i EU kommer vi få sådana här etniska konflikter importerade. Jag tror dock inte att Reinfeldt bryr sig, han bor nämligen i en av Sveriges rikaste och mest etniskt svenska kommuner - Täby - och det är inte där slagfälten kommer att stå.

Kanske kommer han att lyckas att övertyga en del statschefer och höga politiker om att Turkiet är mogna för medlemskap. Om han blir känd som den som svängde opinionen i Turkietvänlig riktning har han iallafall något att bygga sin framtida internationella politikerkarriär på och det är förmodligen just det han siktar på.

Sedan är det lite tragikomiskt att han överhuvudtaget bemödar sig att utlysa inrikespolitisk nedtonad debatt. I ett politiskt klimat där såväl hans egna borgerliga falang som vänsterfalangen vill rusta ned försvaret och polisen, öppna gränserna för både arbets- och flyktinginvandring, lämna över mer makt till EU, avlyssna medborgarna och där kampen för homoäktenskap och mot rasism står högst på dagordningen, oavsett om det råder kristid eller inte. Det som träts över är det gamla vanliga, fördelnings- och arbetsmarknadspolitik. Förvisso viktiga frågor men känns det inte som om blocken är rätt så överens i arbetsmarknadspolitik ändå? Båda blocken vill ju införa friare arbetskraftsinvandring och subventionera lönerna kraftigt till arbetslösa invandrare samt lämna över mer makt till EU. De tre är såpass stora ingrepp att det lämnas mycket mindre utrymme åt andra arbetsmarknadspolitiska beslut.

SvD gör sig lustiga över att Sverigdemokrater på besök på Föräöarna misstog en komiker som drev med nationalismen för en äkta nationalist som hyllade sitt land. Jag tycker själv att den kompakta antinationalismen som bedrivs av media och politiker från vänster till höger samtidigt som man låtsas om att vi har åsikts- och yttrandefrihet i Sverige oftast är långt mer tragikomisk.
Reinfeldts uttalande "Han ska inte ges en millimeter mer uppmärksamhet" (om Jimmie Åkesson, SD:s partiledare) och direktivet från Sveriges Radios ledning om att SD alltid ska benämnas "främlingsfientliga" är två tragikomiska exempel från ett land som kallar sig demokrati.

SvD 1, SvD 2

Lycka till Hägglund - du kommer att behöva det

Partiledaren för ett av Sveriges, intill förväxling lika, fyra liberala partier går ut och säger att han tänker sända reklam för partiet på TV4 inför EU-valet. Kan det vara en desperat drag att öka intresset för KD och antalet röster med bakgrunden att partiet hamnat under 4% flera gånger i olika opinionsmätningar? Jag kan tänka mig två anledningar till KD's störtdyk: det slutliga övergivandet av värdekonservatismen och Hägglund själv. Man får leta efter en mer ryggradslös och tråkigare politiker.

"När medborgarna väljer bort sin möjlighet att påverka samhällsutvecklingen är det ett demokratiproblem. Så kan vi inte ha det i längden."

EU i sig själv är det som är ett demokratiproblem, och det är därför så få röstar. Överlämnandet av makten för viktiga frågor allt längre bort från folket.

DN

Situationen i Kävlinge och efter valet 2010

I den lilla kommunen Kävlinge, som ligger ungefär 2 mil från Malmö och 1 mil från Lund hade Sverigdemokraterna stora framgångar i valet 2006 och blev tredje största parti. Om deras ställning som tungan på vågen handlar denna artikel i SvD. De sju riksdagspartierna får inte stå oemotsagda när SD finns representerat när det gäller många viktiga frågor där de är överens, paradexemplet är förstås invandringsfrågan. Extra akut i en kommun som Kävlinge som ligger 2 mil från Malmö. Med andra ord, de kan inte lojt sitta och träta om fördelningspolitiska frågor i sina två förstenade block medan Kävlinge fortskrider mot en liknande situation som den i Malmö med invandringsrelaterat samhällskaos.

I kommunalfullmäktigemötet "är det alla mot SD. Två olika verkligheter krockar och den ideologiska debatten mellan de borgerliga och de rödgröna är förvandlad till en restprodukt."
Det är den "verklighet" som de rödgröna och borgerliga lever i där människor från helt olika kulturer, med olika religioner mm lever problemfritt sida vid sida mot den riktiga verkligheten där det leder till kriminalitet, misstro och upplopp. Sådant man ser i Malmö varje dag alltså.

Situationen är sådan att de borgerliga bildat ett minoritetsstyre och får söka stöd hos socialdemokraterna för sina frågor: "ett minoritetsstyre var ändå den enda framkomliga vägen, menar Pia Almström, det moderata kommunalrådet. En koalition med S och M hade inte varit bra för demokratin. –Det hade blivit rätt utslätat. "

I en annan artikel siar statsvetaren Tommy Möller om framtiden i valet 2010 om Sd får över 4 procent av rösterna. Det är egentligen ingen skillnad mellan vad som pågår i många kommuner nu, däribland Kävlinge, och vad som kommer hända efter nästa riksdagsval. Partierna kommer att hamna i en mycket obekväm sits där de inte längre kan träta om fördelningspolitiska frågor i lugn och ro mellan blocken, utan måste ta mothugg i de frågor där de idag är överens; massinvandringen, nedrustningen av försvaret, övervakningssamhället och överlämnadet av mer makt till EU. (Dock med visst motstånd från vänsterpartiet i de två sistnämnda frågorna).
De rödgröna är överens om att inget samarbete med eller stöd av SD är välkommet. Om de kommer några procent under majoritet (45-49 %) kommer de förmodligen söka stöd av folkpartiet så som skett i många kommuner runt om i landet. Borgarna är mer svävande om eventuellt framtida samarbete med SD men det troligaste är att de kommer söka stöd från miljöpartiet om de hamnar några procent under majoritet. I vilket fall som helst kommer det bli uppenbart att "oppositionen" mellan högern och vänstern i prakitiken är väldigt liten.

Ökänd professor tappade fattningen

Tiina Rosenberg, professor i genusvetenskap vid Lunds universitet, ökänd för svenska folket som före detta frontfigur i Feministiskt Initivativ tapade fattningen vid en promoveringsmiddag på universitet. En underhållningsgrupp framförde en satirisk sång som blev för mycket för Rosenberg som gick fram och skällde ut gruppen i ett rasande tillstånd och sedan lämnade lokalen. Allt detta skedde inför 500 gäster som blev helt förstummade och en pinsam tystnad utbröt.

Med detta uppträdande visar Rosenberg vilken intolerant person hon är. Den typ av radikalfeminism hon företräder handlar definitivt inte om tolerans och att alla ska kunna vara sig själva utan att ersätta nuvarande samhällsnormer med andra. Rent konkret innebär det att man är emot (för att inte säga hatiska mot) allt det som vanligt folk betraktar som naturligt eller normalt: heterosexualitet, kärnfamiljen, att män och kvinnor uppträder olika etc.

Personligen tror jag FI gjorde sig själva en stor otjänst när de tog in en sådan extrem person som Rosenberg som en av sina ledare. De tänkte väl att det skulle ge akademisk glans åt partiet men Rosenbergs queerfeministiska idéer var knappast något som tilltalade det svenska folket. Hon hoppade av innan valet men skadan var förmodligen redan skedd. FI floppade med ca 0,7 procent av rösterna, trots den populära Gudrun Schyman som huvudledare för partiet.

I arabvärlden skrattar man antagligen åt oss

Enligt nationaldemokraternas hemsida har en förening i Umeå kallad "Medborgarservice" nyligen lämnat en ansökan till Länsstyrelsen i Västerbottens län om att få starta en fritidsgård för enbart flickor (läs notisen här). En sådan ansökan är bara ett exempel på krav som ställs av olika invandrargrupper att anpassa det svenska samhället efter deras kultur och värderingar. I Umeå uppskattar man att ungefär 200 flickor hålls hemma på grund av att deras föräldrar inte vill att de ska vistas på samma ställe som pojkar på fritiden. Man kan anta att det speciellt är etniska svenska pojkar de ska hållas undan ifrån, det vore ju skam om de skulle ta intryck av de svenska pojkarnas västerländska vanor och attityder. Eller ännu värre - fatta tycke för någon av dem.

Är det inte konstigt att de som säger sig fly undan förtryck i sina hemländer vill upprätta samma sorts förtryck i landet de flytt till? Eller kan det vara så att de allra flesta som kommit hit har det gjort det för att få det bättre ekonomiskt?

De måste skratta gott åt oss i länder i arabvärlden som låter oss koloniseras så lätt och faller undan för muslimska invandrares krav på anpassning från vår sida. En del länder och rika statsmän och privatpersoner ger dessutom miljardbelopp varje år till stöd för byggandet av moskéer och kulturcentrum i västländer, allt för att sprida islam.

Å andra sidan kräver Israel ensamrätt på kärnvapen i mellanöstern och Israel och USA slår undan alla hot mot Israels makt. USA bombar dessutom fram nya marknader av släppa lös den globala kapitalismen på i arabvärlden under förevändningen att man bekämpar "terrorismen". Det är sannerligen en galen värld vi lever i...

Vår försvarsminister talar ut - fler kvinnor i försvaret är av högsta prioritet

Vår nye försvarsminister, Sten Tolgfors, berättar i en intervju om att han önskar se mer hjärnkraft i försvaret och större andel kvinnor i försvarsmakten. För att uppnå målet med fler kvinnor vill han sänka de fysiska kraven. De utarbetades på 1960-talet och är anpassade efter män vilket gör att många kvinnor inte klarar kraven på muskelstyrka. Samtidigt brottas försvaret med stora ekonomiska problem. Sparkraven är så högt ställda att förre försvarsministern Mikael Ogdenberg lämnade sin post i protest. Ett rakryggat beslut. In klev istället Tolgfors, som enligt uppgift omedelbart fick öknamnet "Tomhylsan" inom försvarsmakten. Militärtjänstgöringen har han inte gjort heller. Det anses kanske inte vara en merit när det gäller att vara försvarsminister? Hans meriter är en fil kand i statskunskap och att han arbetat som "politiskt sakkunnig" på försvarsdepartementet 1992-1993. Inte mycket att hänga i julgranen alltså. Det han däremot har som merit är att han satt i MUF's förbundsstyrelse 1990-1995 och suttit i riksdagen sedan 1994. Ett kortvarigt inhopp som handelsminister 2006-2007 gjorde han också.
Det verkar vara standard när politiska poster ska tillsättas att kompetens väger lätt jämfört med kontakter och "trogna år i tjänst". Det är därför man kan kan tillsätta en person som inte ens gjort lumpen som försvarsminister och att man kan hoppa mellan att vara handelsminister och försvarsminister, två helt olika områden.

Försvarsmaktens primära uppgift numera är som alla känner till att verka i olika uppdrag i länder som Tchad och Afghanistan. Försvaret har skrotat så mycket materiel och sparkat så många officerare de senaste tio åren att vårt "försvar" inte ens skulle kunna skydda Stockholm vid ett anfall eller terrorangrepp, än mindre resten av landet.

"Tomhylsan" får helt enkelt fortsätta med det han anser är av högsta prioritet - att få in fler kvinnor i försvaret och skicka våra soldater utomlands. Låt oss hoppas på att de inte kommer tillbaka i likkistor och att övriga EU-stater och Norge kan skydda Sverige vid eventuellt angrepp.

SvD's ledare om Sverigedemokraterna

Maria Abrahamsson skriver att under de senaste åren har "sverigedemokraterna hyfsat framgångsrikt gnuggat bort stämpeln av att vara ett ensidigt främlingsfientligt parti." Den som känner till partiets historia och har en någorlunda objektiv uppfattning om vad som är främlingsfientligt vet att det var länge sedan SD var främlingsfientligt, om de ens någonsin varit det. SD bildades ur föreningen Bevara Sverige Svenskt, BSS. Vad är främlingsfientligt med att vilja bevara det egna landets kultur och levnadssätt?

Som förklaring till SD's framgångar skriver Abrahamsson "Det går inte att bortse från att ett antal regeringar under de senaste decennierna har överträffat varandra i misslyckad invandringspolitik." Grattis! Det är ett första steg, att erkänna att invandringspolitiken varit misslyckad. Tyvärr inser sådana som Abrahamsson inte att det största felet har varit själva omfattningen och pekar ut sekundära anledningar som dålig introduktion till arbetslivet, kravlöshet osv.

"Efter att ha plöjt partiets program kan jag konstatera att partiet i ena ögonblicket försöker
låta traditionellt borgerligt, i nästa vädjar till vänsterväljare." Ja, det måste ju verkligen vara chockerande att ett parti som är konservativt i vissa frågor kan vara liberala och socialliberala i andra frågor? Fast det är klart, arbetar man på den rendodlat liberala tidningen SvD kanske det kommer som en överraskning.

"partiets populism och brist på egen bärande övertygelse i andra frågor än den som har med invandringspolitik att göra, löper som en röd tråd genom programmet."
SD är inte vidare populistiska enligt min bedömning, visst de kräver hårdare tag mot brottslingar men i Sverige är det väldigt rimligt. Skillnaden mellan strafflängderna och det allmänna rättsmedvetandet är väldigt stor.

Vidare "Även om sd inte är nazistiskt är det ingen slump att en handfull
partiföreträdare från just sd nu avslöjas med att ekonomiskt ha stöttat rent nazistiska grupper (Expo 1/08). Här har vi ett klassiskt guilt-by-association. Om några av SD's företrädare har stött nazistiska grupper ekonomiskt måste ju hela SD vara skumt, eller hur? Jag ser det som ett betydligt större demokratiproblem att en organisation som expo har tillgång till uppgifter om privatpersoners beställningar och vidarebefodrar dem till media som använder det i syfte att smutskasta ett parti.
Sedan är det inte konstigare att SD drar till sig en del rasister och främlingsfientliga än att KD drar till sig abortmotståndare och V sådanan som vill avskaffa privat ägande och införa planekonomi. De flesta rasister och liknande torde dock ha lämnat SD de senaste åren då partiet drivits i mer liberal riktning.

"Sverigedemokraternas grundläggande affärsidé förblir att bevara Sverige
svenskt. Räkna gärna hur många gånger "svensk" och "svenska" hyllas i partiets olika handlingsprogram. Jämför sedan med i vilka negativa sammanhang som orden "utländsk" och "utländska" förekommer. En typiskt försåtlig formulering är att utlänningar inte ska komma hit "och här åtnjuta rätten till livslång försörjning"."
Jag tycker det är otroligt skönt att se Sverige och det svenska förknippas med något bra. I vanliga media är ju som bekant Sverige tråkigt och svenskarna fjantar. Vi är enfaldiga och behöver "mångfald" i form av spännande invandrare.
Jag är övertygad om att nästan alla svenskar tycker att det är fel att någon som kommer hit är garanterad försörjning av socialen och pension, speciellt när många svenska pensionärer lever strax över svältgränsen.

Till sist "Sd:s partiföreträdare uppträder allt oftare i fårakläder, gärna borgerliga.
Men det som pågår är inget annat än varumärkessnyltning."
Ja, egentligen är ju SD's företrädare ulvar som vill sparka ut alla invandrare, införa dödsstraff och abortförbud och alla sådana konservativa saker...det vet ju alla...
Vad är det för fel med att ta några bra idéer från borgerligt håll? Menar Abrahamsson att varje nytt parti måste ha helt egna unika idéer om allt? Vore rätt svårt att genomföra tror jag.

Svårare än så är det inte att sänka skatterna för låg- och medelinkomstagare

När Fredrik Reinfeldt och moderaterna vann valet 2006 gjorde de det antagligen mycket på grund av att de lovade skattesänkningar för de skattetyngda låg- och medelinkomsttagarna i Sverige. Efter 1,5 år, har de hållit vad de lovat? Nej, är antagligen svaret. Vissa skattesänkningar har genomförts, men de har främst gynnat höginkomnsttagarna som borttagande av fastighetsskatten. Som bekant har den ersatts av en kommunal avgift vilket innebär kraftiga sänkningar i kommuner nära storstäder och i stort sett oförändrat i resten av landet. Reinfeldt & co blåste helt enkelt låg- och och medelinkomsttagarna, lurade till sig röster för att kunna vinna valet. Om de verkligen hade velat sänka skatten så att det gynnar nämnda grupper hade infört ett kraftigt grundavdrag på skatten. Antingen det, eller sänkt matmomsen.

Ett exempel: En person som tjänar 200 000 om året betalar med en kommunskatt på 31% och grundavdrag på 15 000: 200 000-15 000=185 000 *31% = 57 350 kr om året i skatt. Med ett grundavdrag på 75 000 hade samma person betalat 38 750 kr om året. 18 600 kr mer i plånboken om året, eller 1550 kr i månaden. Alla personer får detta mer i plånboken varje år, oavsett inkomst, men naturligtvis betyder det mer för en person som tjänar 200 000 om året att ha 1550 kr mer i månaden, än för en som tjänar 400 000 om året. Denna skattesänkning hade knappast behövts finaniserats på något sätt eftersom det går såpass bra för Sveriges ekonomi. Om den ändå behövts finaniseras hade man kunnat justera upp kommunalskatterna något så att de som tjänar mycket betalar samma skatt som innan sänkningen av grundavdraget.

En kraftig sänkning av grundavdraget har dessutom andra vinster: det låter de studenter som jobbar extra på sommaren behålla allt och minskar viljan att jobba svart då man får behålla allt om man bara jobbar litegrann eller på sommaren.

Metro - världens viktigaste nyheter?

Åsa Hagelstedt, ledamot i Södermalms stadsdelsnämnd för vänsterpartiet vill "regnbågsmärka" Södermalm. Det innebär att restauranger, krogar och andra inrättningar genomgår en utbildning i regi av RFSL och stadelsnämnden i "toleransfrågor". De som genomgått den kan stoltsera med regnbågsmärkning.

För det första undrar jag varför denna "nyhet" pryder löpsedeln på metro? Har inget viktigare hänt i världen det senaste dygnet? För det ska ju vara "Världens viktigaste nyheter"? I mitt tycke är det inte ens en nyhet, det är bara ett förslag från en lokalpolitiker. Jag ser inte alla andra (korkade) förslag som tagits upp i kommuner och stadsdelsnämnder pryda löpsedeln. Om jag skulle lägga ett förslag om att måla om slottet och stadshuset i rosa, skulle metro skriva om det då också?

"Det är något som inte stämmer i Stockholm. Man ser inte samkönade par hålla händer och kyssas på samma sätt som andra par. För mig blev det här väldigt tydligt efter att jag hade varit i Berlin och San Francisco." säger Hagelstedt i metro. Kan det möjligtvis bero på att San Francisco och Berlin (med förstäder) är mycket större än Stockholm och att det därför bildats regioner där homosexuella samlats? I en stor amerikansk undersökning från 1994 identifierade 3 % av de tillfrågade sig som homo- eller bisexuella. Jag tror att Stockholm helt enkelt är för litet för att stora gaydistrikt ska ha bildats, eftersom bara 3 % av befolkningen är homo/bisexuella har inte antalet intresserade av sådana regioner varit tillräckligt stort. Jag är förstås inte säker på att det skulle ligga till på det sättet men det lutar ju mot att nånting är fel på strukturen, för inte är det politiken eller acceptansen för homosexuella det är fel på.

Vad är då anledningen till att metro skriver om en sådan sak? Tyvärr är våra medier dominerade av socialister och socialliberaler som tycker sådana här saker är viktigare att skriva om än att göra adekvata analyser av politiken och samhällsutvecklingen. Det man i princip aldrig ser är kritik mot invandring och mångkulturella samhället, något som troligen förändrat det svenska samhället mer än något annat de senaste decennierna. Det många inte tänker på är att medierna förmedlar en extremt selektiv världsbild och omvärldsperspektiv. Dygnet runt strömmar nyheter in från världens alla hörn, både stora och viktiga och mindre viktiga, och det är samma socialliberaler som sitter på sveriges alla tidningar och väljer ut samma snäva perspektiv på allting som händer. Det är därför vi ofta får läsa om homosexuella i Stockholm som känner sig diskriminerade men nästan aldrig om yngligen i Storbritannien som blev misshandlad halvt till döds för att han gått in i ett "No-go område" för vita.